Mötet mellan EU och AU

Mötet mellan EU och AU

En rad olika frågor stod på agendan när den europeiska unionen hade möte med den afrikanska unionen. Mötet, som främst var tänkt att handla om ungdomar och utveckling, kom dock till stor del att handla om Libyen och slavhandeln som sker där.

 

Mötet inleddes med att bland annat statsminister Stefan Löfvén samtalade ledigt med europeiska och afrikanska ungdomar. Mötet skulle bland annat behandla hur nya jobb skulle kunna skapas för den unga afrikanska befolkningen, som växer mycket snabbt. Nyligen har dock slavhandeln i Libyen uppmärksammats, en fråga som tog upp den större delen av mötet.

Krafttag mot slavhandeln utlovades

I samband med mötet utlovade den franska presidenten Emmanuel Macron krafttag mot slavhandeln. I landet finns migranter i fångläger, som enligt Macron skulle evakueras genast. Flera människoorganisationer hade sedan tidigare slagit larm om förhållande som rådde för migranter i Libyen. Nyligen visade amerikanska CNN hade visat ett inslag där migranter såldes på auktion. Det var med bakgrund av bland annat detta som åtgärderna mot slavhandeln beslutades.

Prioriteringar

Efter toppmötet gav man ett gemensamt uttalande med fyra prioriteringar. Bland annat talade man om att investera mer i människor genom kunskap, vetenskap, teknologi och utbildning. Man talade också om kommande investeringar för en ”strukturell och hållbar” afrikansk transformation. Vidare talade man om att stärka fred och säkerhet samt hanterandet av rörligheten och migrationen mellan kontinenterna.

 

Vet mer om mötet

Mötet som hölls var det femte mellan AU och EU. Platsen var staden Abidjan i Elfenbenskusten. Det här var tredje gången som mötet hölls i Afrika, men första gången söder om Sahara. Toppmötena är förlagda att ske växelvis på den afrikanska och den europeiska kontinenten, var tredje år.

 

Syftet är att skapa en plattform där europeiska och afrikanska länder kan mötas för samtal. Det övergripande syftet är att stärka de politiska och rent ekonomiska relationerna de båda unionerna emellan. Mer precist kan det handla om säkerhet, mänskliga rättigheter, migration, investeringar, handel och kompetensutveckling. Vad som står på agendan för respektive möte skiljer sig naturligtvis åt. I år var det tänkt att främst handla om ungdomar och utveckling, en fråga som alltså hamnade lite i skymundan på grund av slavhandeln i Libyen.

 

 

 

Stockholms bostadssituation får kritik av EU

Stockholms bostadssituation får kritik av EU

Bostadssituationen i Stockholm har fått stark kritik av EU. Detta trots att det byggs mer än någonsin. Inte nog med att de nybyggda bostadsrätterna är dyra – det är också väldigt svårt för invånarna att få ett förstahandskontrakt på en hyresrätt. Åtminstone om man inte har kontakter eller många års kötid.

 

Priserna på bostadsrätter har nyligen börjat sjunka för första gången på många år. För inte särskilt länge sedan berättade dessutom regeringen att ett amorteringskrav kan komma att implementeras. Visserligen räknar många med en mindre lånefest innan amorteringskravet införs, men samtidigt talar de sjunkande kvadratmeterpriserna sitt tydliga språk.

Stockholm är näst sämst enligt Eurostat och SCB

Det är SCB och EU:s myndighet Eurostat som samarbetat kring rapporten. Stockholm jämförs med Oslo, Helsingfors, Berlin, Barcelona, Dublin, Amsterdam och Köpenhamn. Av dessa är Stockholm näst sämst när det gäller bostadssituationen. Mer precist är det förmågan att tillhandahålla bostäder som folk har råd med, som Stockholm visar upp stora brister i. Det byggs mer än någonsin, men samtidigt finns det många som inte har råd att skaffa sig en bostad. Därför förefaller det sig nästan naturligt att byggbolag har fått reducera priserna på ett antal nyproduktioner nyligen.

Oroväckande statistik

Över hela EU anses bostadssituationen vara något instabil. År 2015 fanns det till exempel fler hemlösa i Europa än vad det gjorde 2009, enligt Housing Europe. Samtidigt talade man redan då (år 2015) om att det inte fanns tillräckligt många lediga bostäder som invånarna hade råd med. Den situationen finns i Stockholm idag, som nämnt lite högre upp i den här texten. Många nyproduktioner görs, men det är fortfarande många som har väldigt svårt att skaffa sig en bostad med rådande priser.

 

I samma rapport konstaterade man också att européer lånar allt mer. Här är svenskarna inget undantag. Så sent som sommaren 2017 rapporterade Aftonbladet om hur de svenska hushållens sammanlagda bolån är uppe i en rekordhög nivå (över 3 000 miljarder). En sparekonom på ett stort svenskt bolag konstaterade då också att det ”går åt ett farligt håll”. Som nämnt lite högre upp i texten planerar regeringen att införa ett amorteringskrav i syfte att stävja den höga belåningen.

 

 

 

 

Stockholm har näst högst kontorshyror i Europa

Stockholm har näst högst kontorshyror i Europa

Det är JLL som har gjort en studie på kontorshyror runt om i världen. Globalt ligger Stockholm på 20:e plats, men i Europa är det här som kontorshyrorna nästan är högst. Åtminstone när vi talar om lite finare kontor.

 

I studien har man jämfört hyreskostnaderna i de finare kontoren på världens 54 största marknader. Man har kommit fram till att efterfrågan är hög i princip världen över, och att hyrorna stiger när tillgången på antalet lediga lokaler är låg. Så är fallet inte bara i Stockholm, utan även på andra platser i världen.

Tech-sektorn är viktig

Techbolag är en viktig kundkrets för de finare kontoren. Många är måna om sitt varumärke, delvis i syfte att kunna locka förmågor från andra länder. En del i att locka den bästa arbetskraften är att ha premiumkontor och goda arbetsvillkor i övrigt. I Stockholm finns en bubblande start-upscen, vilket kan ha bidragit till att Stockholm blivit näst dyrast i Europa. Hyrorna är över 8 000 kronor per kvadratmeter för de finare kontoren. I andra storstäder i Europa, till exempel Berlin, Amsterdam och Bryssel, ligger kvadratmeterhyran knappt på hälften av detta.

Stockholm inte värst

Stockholm må vara bland de dyraste i Europa, men om vi tittar globalt bleknar kontorspriserna i den svenska huvudstaden. I centrala Hongkong är det dyrast i hela världen, där hyrorna ligger på nästan 30 000 kronor per kvadratmeter. Midtown i New York och Londons West End följer därefter, men har ändå bara två tredjedelar av hyrorna i Hongkong.

Ser annorlunda ut när alla kontor beaktas

Tittar vi bara på premiumkontoren är Stockholm alltså näst dyrast i Europa. Om alla kontor beaktas ser det dock lite annorlunda ut. Då placerar sig Stockholm först på en sjundeplats i Europa, med ett kvadratmeter pris på ungefär sex och ett halvt tusen kronor. På första plats ligger London West End, följt av London City. Därefter kommer Paris, Zürich, Genève och Moskva innan Stockholm. Efter Stockholm följer Dublin, Milano och Frankfurt. Klart är att det finns många städer att välja mellan för den som ska starta ett företag. Det finns städer som är betydligt billigare än Stockholm.

 

 

 

 

 

 

Vet mer om Brexit

Vet mer om Brexit

Om inte lång tid är det dags för ett viktigt toppmöte avseende Storbritanniens utträde ur unionen. Det kan nu vara aktuellt att göra sig påmind om vad som egentligen har hänt – och vad som kan komma att hända framöver.

Vad händer nu?

Storbritanniens utträde ur EU är planlagt att ske klockan elva, lokal tid, fredagen den 29:e mars 2019. Det som huvudsakligen diskuteras nu är vilken effekt Storbritanniens utträde kommer att få på övriga kontinenten. För att effekterna ska bli så få som möjligt håller man på att komma överens om ett skilsmässoavtal, där handelsavtalen bland annat beaktas. Något annat som kommer att behöva diskuteras är vad som ska hända med gränsen till Nordirland och brittiska invånare som bor i EU (och EU-invånare som bor i Storbritannien). Att lösa frågan på ett smidigt sätt är i allas intresse. Ett snabbt och hårt utträde kan slå hårt på unionens övriga länder – även Sverige.

 

Hur såg folkomröstningen ut?

Folkomröstningen, som hölls den 23:e juni 2016, vann till fördel för Brexit. Resultaten var dock jämna, med 51,9 % som vann mot 48,1 %. Andelen röstberättigade som gick till vallokalerna var 71,8 %, med över 30 miljoner röstande medborgare. I olika regioner i Storbritannien såg det ut såhär:

 

  • 53,4 % röstade för utträdet medan 46,6 % röstade emot.
  • 52,5 % för och 47,5 % emot.
  • 38 % för, 62 % emot.
  • 44,2 % för, 55,8 % emot.

 

Som synes röstade både Skottland och Nordirland för att stanna i unionen. Med tanke på befolkningsfördelningen var det ändå BREXIT-sidan som vann till slut.

 

Hur har Brexit påverkat ekonomin?

Många motståndare talade om att ett utträde skulle leda till en djup ekonomisk kris. Så har dock inte varit fallet. Visserligen tog ekonomin en smäll tiden efter omröstningen, som bland annat ledde till en sänkt pund i förhållande till USD och euro. Däremot växte Storbritanniens ekonomi i sin helhet under samma år som omröstningen hölls. Detta med 1,8 %, slaget bara av Tyskland (1,9 %) bland G7-länderna. Under 2017 har landets ekonomi fortsatt att växa i ungefär samma takt.

 

 

 

 

 

 

Brexit slår hårt mot EU

Brexit slår hårt mot EU

Tidigare har man vetat att ett brittiskt utträde ur unionen skulle ge en negativ påverkan på unionen. Efter att en uppmärksammad studie gjorts kan effekterna dock bli värre än vad man tidigare har befarat. I vinter hålls ett EU-toppmöte kring BREXIT, och frågan är om studien inte har stärkt den brittiska premiärministerns förhandlingsläge.

 

Brexit beräknas påverka EU på många olika sätt. Om utgången sker snabbt och hårt kommer de negativa effekterna att förstärkas. Till exempel kan en hård utgång förstöra upp till fyra gånger fler jobb på kontinenten, än om utträdet sker mjukt och under ordnade former. Det här varnar forskare i Belgien om, som kommit med en studie om utträdet.

Stöd för värdekedjor försvinner

Anledningen till att en hård Brexit skulle slå starkt på den europeiska arbetsmarknaden är handelsreglerna. Både europeiska och brittiska företag förlitar sig på dessa, som kan komma att upphävas vid en hård och snabb Brexit. En försvagad arbetsmarknad får många ringar på vattnet. I sin helhet kan det innebära att europeiska BNP-siffror får sig en rejäl törn om utträdet sker innan handelsavtal är framförhandlade.

 

Plan B finns

Om förhandlingarna går som planerat finns en Plan B från EU:s sida. Nyligen gavs britterna en tidsfrist på två veckor att lämna besked på en rad avgörande punkter. Michael Barnier, som är chefsförhandlare, har i flera medier understrukit att det inte är något förstahandsalternativ att en plan B ska behöva användas (givetvis). Däremot har han påpekat att det är fullt möjligt att så sker, och att alla bör planera för det. Det här innefattar inte bara unionens medlemsstater, utan också dess företag.

 

Skulle en överenskommelse kring handeln inte nås, kommer WTO:s regler åter att gälla. I teorin ger det EU och Storbritannien ungefär samma avtal som EU har med Kina. Storbritannien har i sin tur begärt uppskov för att fastslå kostnaderna för utträdet.

 

Brexit – Vet mer om omröstningen

 

  • Omröstningen hölls sommaren 2016.
  • I England vann rösterna med 53,4 % mot 46,6%. I Wales vann rösterna med 52,5 % mot 47,5 %. Både Skottland och Nordirland röstade för att utträdet inte skulle ske, Skottland med relativt stor marginal (62 % mot 38 %)

GDPR tar europeiska företag på sängen

GDPR tar europeiska företag på sängen

En undersökning visar att 92 procent av europeiska företag är oförberedda inför införandet av GDPR, General Data Protection Regulation, som kommer att bli lag i EU, i maj 2018. Av 400 ledare för framgångsrika företag, svarar endast 32 att deras företag har gjort förändringarna som krävs för att följa den nya lagen.

 

Det är RSM, som är ett världens största nätverk för skatte- och revisionsfrågor som gjort undersökningen. Detta på uppdrag av European Business Awards. Undersökningen visar att det fortfarande är många som inte är förberedda för det som komma skall.

Svenska PUL utdateras

I Sverige har det tidigare varit Personuppgiftslagen som har reglerat hur, och av vem, personuppgifter ska hanteras. Från maj 2018 kommer det dock att vara GDPR som reglerar hur information, som indirekt eller direkt, kan knytas till en person ska få användas. För en hel del företag, organisationer och myndigheter runt om i Europa kan det här komma att påverka verksamheten en hel del.

Hur påverkas verksamheten?

Verksamheten blir tydligt påverkad för de företag som inte följer regelverket ordentligt. Då väntar nämligen sanktionsavgifter upp till 20 miljoner euro eller fyra procent av företagets omsättning globalt. Bedömningen för hur reglerna efterlevs kommer att göras av en tillsynsmyndighet i varje land. I Sveriges fall är det Datainspektionen som står för detta. Därutöver kommer det att finnas en styrelse centralt i Bryssel som fattar beslut om tolkningar och tar fram nya riktlinjer.

 

Syftet är att stärka medborgarnas rättigheter

GDPR ska i slutändan verka för att för medborgarna i EU ska få starkare rättigheter. För att det ska nås anser EU att det krävs en harmonisering av de olika ländernas lagstiftningar på området. I mitten på 90-talet infördes Dataskyddsdirektivet, men eftersom det är just ett direktiv är det upp till varje enskild medlemsstat att implementera det eller inte.

 

Anses komplicerat

En betydande del i att så pass många europeiska företag än idag fortfarande inte är förberedda för lagändringen, är att det anses komplicerat. Åtminstone ansåg över 50 % av de svarande i undersökningen det, att det är för invecklat för små- och medelstora företag. Samtidigt har de svarande dock uttryckt att det finns behov av en ökad reglering kring hur personuppgifter ska hanteras.

Intrum köper upp företag med gedigen skuldportfölj

Intrum köper upp företag med gedigen skuldportfölj

CAF, ett italienskt företag med gedigen skuldportfölj, har köpts upp av Intrum. Priset? Ungefär 200 miljoner euro, kontant, på skuldfri basis. Syftet med köpet är att ge företaget en mer balanserad affärsmodell på den italienska marknaden.

 

Det är i ett pressmeddelande som händelsen annonseras. Det framgår bland annat att CAF är det tredje största företaget i Italien när det kommer till osäkra fordringar och kredithanteringstjänster för dem. De som ligger bakom försäljningen av CAF är Lone Star Funds, ett riskkapitalbolag.

Blir en av marknadsledarna i Italien

Med förvärvet växer Intrums verksamhet avsevärt. Det gör dem till exempel till en av marknadsledarna på den italienska marknaden. Marknaden anses vara viktig och bedöms ha stor potential för tillväxt under kommande år. CAF har sedan tidigare själva en mycket god tillväxt, en tillväxt som har kunnat nås genom långvariga kundrelationer samt en bred erfarenhet på området, enligt Intrums vd Mikael Ericson.

 

Vidare berättar Intrum att CAF är ett, av få, kredithanteringsbolag i landet med en rating som möjliggör arbete med inkasseringstjänster för särskilt exponerade banker med en struktur som är värdepapperiserad, i förfallna fodringar.

Sysselsätter 200 personer

CAF är, som tidigare nämnt, ett av de största företagen i sitt slag på den italienska marknaden. Personalstyrkan uppgår idag till ungefär 200, utspritt på tre olika platser i landet. Om avkastning på investeringar i portföljer inte är medräknat, beräknas företaget ha en omsättning på nästan 300 miljoner kronor, med ett rörelseresultat (plus av- och nedskrivningar) på över 100 miljoner kronor under 2018.

 

Så vad består egentligen skuldportföljen av? I pressmeddelandet framgår det att den är diversifierad, med fordringar mot såväl konsumenter som små och medelstora företag. Både säkerställda och icke säkerställda skulder finns med.

 

Vet mer om Intrum och CAF

Intrum beskriver sig själva som ett expertföretag inom kundhantering och inkasso. Tjänsterna, som bara i Finland anlitas av ungefär 20 000 företag, ska bidra till att minimera kreditförluster och snabba på penningomsättningen. I Finland var företaget det första att beviljas ett så kallat ISO-kvalitetscertifikat. Idag är de fortfarande det enda företag, som sysslar med kredithantering, som har beviljats detta.

Vad har EU för roll i den globala skatteflykten?

Vad har EU för roll i den globala skatteflykten?

Det finns en hel del som pekar på att de olika medlemsstaternas politik gör det möjligt för skattesmitare att fly undan sina betalningar. Det är inte bara det att det finns vissa brister regelverken, utan snarare att olika länders politik faktiskt är en del av problemet. Hur man exakt ska lösa detta råder det givetvis en del olika uppfattningar om, men Sverige kan åtminstone göra en hel del för att påverka detta, om den politiska viljan finns.

 

I flera fall har det visat sig vara bristen på insyn som har gjort det möjligt för vissa storföretag att komma undan skatt. Med det sagt behöver nödvändigtvis inget olagligt ha skett. Skatteplanering är ofta helt i enlighet med lagarna, något som vissa vill se en ändring på.

Konsekvenser av lagändringar

Även om många vill se aggressiv skatteplanering göras kriminellt, finns det många på andra sidan som hävdar att lagen är bra som den är. För dessa förespråkare kan det till exempel handla om att länder i EU – i synnerhet Sverige – redan har en hög skatt. Utan möjligheter till skatteplanering kan det finnas en risk för att fler storföretag flyr landet, med då helt uteblivna inkomster till svenska staten som följd.

 

Många av förespråkarna för lagändringarna påpekar dock att andra insatser kan göras för att hålla kvar företagen i landet, samtidigt som de betalar skatt i landet de är verksamma. Båda lägren bör egentligen ha samma mål – att Sverige ska vara ett land för företag att trivas i och där Sverige kan dra nytta av detta genom skatteinkomster. Därtill bör inte mindre och mellanstora företag vara de som bär bördan av den skatteplanering som en del storföretag har ägnat sig åt. Mindre aktörer har sällan samma möjligheter att göra detta som större företag har.

Gränsen idag är hårfin

Det många kan skriva under på idag ­– oavsett uppfattning om lösningar – är att gränsen mellan vad som är lagligt och olagligt inte alltid är särskilt tydlig. Något som Sverige har gjort, som försvårat möjligheterna till skatteplanering, är införandet av offentliga register. Registret listar de ”egentliga” ägarna av företagen, som brukar kallas för förmånstagare. Vilka åtgärder som sätts in i framtiden återstår att se.