Stockholms bostadssituation får kritik av EU

Stockholms bostadssituation får kritik av EU

Bostadssituationen i Stockholm har fått stark kritik av EU. Detta trots att det byggs mer än någonsin. Inte nog med att de nybyggda bostadsrätterna är dyra – det är också väldigt svårt för invånarna att få ett förstahandskontrakt på en hyresrätt. Åtminstone om man inte har kontakter eller många års kötid.

 

Priserna på bostadsrätter har nyligen börjat sjunka för första gången på många år. För inte särskilt länge sedan berättade dessutom regeringen att ett amorteringskrav kan komma att implementeras. Visserligen räknar många med en mindre lånefest innan amorteringskravet införs, men samtidigt talar de sjunkande kvadratmeterpriserna sitt tydliga språk.

Stockholm är näst sämst enligt Eurostat och SCB

Det är SCB och EU:s myndighet Eurostat som samarbetat kring rapporten. Stockholm jämförs med Oslo, Helsingfors, Berlin, Barcelona, Dublin, Amsterdam och Köpenhamn. Av dessa är Stockholm näst sämst när det gäller bostadssituationen. Mer precist är det förmågan att tillhandahålla bostäder som folk har råd med, som Stockholm visar upp stora brister i. Det byggs mer än någonsin, men samtidigt finns det många som inte har råd att skaffa sig en bostad. Därför förefaller det sig nästan naturligt att byggbolag har fått reducera priserna på ett antal nyproduktioner nyligen.

Oroväckande statistik

Över hela EU anses bostadssituationen vara något instabil. År 2015 fanns det till exempel fler hemlösa i Europa än vad det gjorde 2009, enligt Housing Europe. Samtidigt talade man redan då (år 2015) om att det inte fanns tillräckligt många lediga bostäder som invånarna hade råd med. Den situationen finns i Stockholm idag, som nämnt lite högre upp i den här texten. Många nyproduktioner görs, men det är fortfarande många som har väldigt svårt att skaffa sig en bostad med rådande priser.

 

I samma rapport konstaterade man också att européer lånar allt mer. Här är svenskarna inget undantag. Så sent som sommaren 2017 rapporterade Aftonbladet om hur de svenska hushållens sammanlagda bolån är uppe i en rekordhög nivå (över 3 000 miljarder). En sparekonom på ett stort svenskt bolag konstaterade då också att det ”går åt ett farligt håll”. Som nämnt lite högre upp i texten planerar regeringen att införa ett amorteringskrav i syfte att stävja den höga belåningen.

 

 

 

 

Vad har EU för roll i den globala skatteflykten?

Vad har EU för roll i den globala skatteflykten?

Det finns en hel del som pekar på att de olika medlemsstaternas politik gör det möjligt för skattesmitare att fly undan sina betalningar. Det är inte bara det att det finns vissa brister regelverken, utan snarare att olika länders politik faktiskt är en del av problemet. Hur man exakt ska lösa detta råder det givetvis en del olika uppfattningar om, men Sverige kan åtminstone göra en hel del för att påverka detta, om den politiska viljan finns.

 

I flera fall har det visat sig vara bristen på insyn som har gjort det möjligt för vissa storföretag att komma undan skatt. Med det sagt behöver nödvändigtvis inget olagligt ha skett. Skatteplanering är ofta helt i enlighet med lagarna, något som vissa vill se en ändring på.

Konsekvenser av lagändringar

Även om många vill se aggressiv skatteplanering göras kriminellt, finns det många på andra sidan som hävdar att lagen är bra som den är. För dessa förespråkare kan det till exempel handla om att länder i EU – i synnerhet Sverige – redan har en hög skatt. Utan möjligheter till skatteplanering kan det finnas en risk för att fler storföretag flyr landet, med då helt uteblivna inkomster till svenska staten som följd.

 

Många av förespråkarna för lagändringarna påpekar dock att andra insatser kan göras för att hålla kvar företagen i landet, samtidigt som de betalar skatt i landet de är verksamma. Båda lägren bör egentligen ha samma mål – att Sverige ska vara ett land för företag att trivas i och där Sverige kan dra nytta av detta genom skatteinkomster. Därtill bör inte mindre och mellanstora företag vara de som bär bördan av den skatteplanering som en del storföretag har ägnat sig åt. Mindre aktörer har sällan samma möjligheter att göra detta som större företag har.

Gränsen idag är hårfin

Det många kan skriva under på idag ­– oavsett uppfattning om lösningar – är att gränsen mellan vad som är lagligt och olagligt inte alltid är särskilt tydlig. Något som Sverige har gjort, som försvårat möjligheterna till skatteplanering, är införandet av offentliga register. Registret listar de ”egentliga” ägarna av företagen, som brukar kallas för förmånstagare. Vilka åtgärder som sätts in i framtiden återstår att se.