Stockholms bostadssituation får kritik av EU

Stockholms bostadssituation får kritik av EU

Bostadssituationen i Stockholm har fått stark kritik av EU. Detta trots att det byggs mer än någonsin. Inte nog med att de nybyggda bostadsrätterna är dyra – det är också väldigt svårt för invånarna att få ett förstahandskontrakt på en hyresrätt. Åtminstone om man inte har kontakter eller många års kötid.

 

Priserna på bostadsrätter har nyligen börjat sjunka för första gången på många år. För inte särskilt länge sedan berättade dessutom regeringen att ett amorteringskrav kan komma att implementeras. Visserligen räknar många med en mindre lånefest innan amorteringskravet införs, men samtidigt talar de sjunkande kvadratmeterpriserna sitt tydliga språk.

Stockholm är näst sämst enligt Eurostat och SCB

Det är SCB och EU:s myndighet Eurostat som samarbetat kring rapporten. Stockholm jämförs med Oslo, Helsingfors, Berlin, Barcelona, Dublin, Amsterdam och Köpenhamn. Av dessa är Stockholm näst sämst när det gäller bostadssituationen. Mer precist är det förmågan att tillhandahålla bostäder som folk har råd med, som Stockholm visar upp stora brister i. Det byggs mer än någonsin, men samtidigt finns det många som inte har råd att skaffa sig en bostad. Därför förefaller det sig nästan naturligt att byggbolag har fått reducera priserna på ett antal nyproduktioner nyligen.

Oroväckande statistik

Över hela EU anses bostadssituationen vara något instabil. År 2015 fanns det till exempel fler hemlösa i Europa än vad det gjorde 2009, enligt Housing Europe. Samtidigt talade man redan då (år 2015) om att det inte fanns tillräckligt många lediga bostäder som invånarna hade råd med. Den situationen finns i Stockholm idag, som nämnt lite högre upp i den här texten. Många nyproduktioner görs, men det är fortfarande många som har väldigt svårt att skaffa sig en bostad med rådande priser.

 

I samma rapport konstaterade man också att européer lånar allt mer. Här är svenskarna inget undantag. Så sent som sommaren 2017 rapporterade Aftonbladet om hur de svenska hushållens sammanlagda bolån är uppe i en rekordhög nivå (över 3 000 miljarder). En sparekonom på ett stort svenskt bolag konstaterade då också att det ”går åt ett farligt håll”. Som nämnt lite högre upp i texten planerar regeringen att införa ett amorteringskrav i syfte att stävja den höga belåningen.

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *